Jag kommer att avslöja mer när saken är biff, så att säga :) ..
En sak som jag går och stöter och blöter med mig själv just nu är om jag ska göra mig själv mer oficiell här på bloggen, så att den känns mer personlig, men jag har svårt att bestämma mig.
Hur har du resonerat kring din personliga del av bloggandet? Är du anonym eller inte och vad har gjort att du valt det ena eller andra varianten? Jag tänkte att det kan vara skönt att få höra lite från båda lägren innan jag bestämmer mig.
Ha en skön helg med er
 |
| Bild: Elvira spekulerar |
6 Kommentarer:
Räknas jag som anonym? Jag ser mig nog själv som personlig, men det är bara för att jag annars inte vet hur jag skulle skriva. Och om någon skulle känna igen mig.. so what? Detta är ju jag. Och jag tycker, tänker, känner och vill. Det är ju det som är att vara människa. Jag har inget att skämmas för, det är nog så jag ser det :)
Räknas jag som anonym? Jag ser mig nog själv som personlig, men det är bara för att jag annars inte vet hur jag skulle skriva. Och om någon skulle känna igen mig.. so what? Detta är ju jag. Och jag tycker, tänker, känner och vill. Det är ju det som är att vara människa. Jag har inget att skämmas för, det är nog så jag ser det :)
Hello!
Jag är inte så anonym i min blogg. Jag skriver ju inte i varje blogginlägg vart jag bor direkt - Hej jag heter Ina och jag bor på Gubbevägen 15 i Örebro. hihi ;)
Det är mest min släkt, arbetskompisar och mina vänner som läser om min vardag och då är det lite svårt att skriva anonymt. Om jag sätter in en bild ex på min dotter så frågar jag först om det är okej. Så släpp fram den riktiga Elvira och kör på bara! :)
(om det är okej för din familj)
Önskar dig en toppenhelg! Kram
Jag har aldrig varit anonym på min blogg, då jag är med på bilder och skriver var jag bor och vad jag heter. MEN, jag har betraktat min blogg som lite anonym ändå, eftersom ingen jag känner har vetat om att jag bloggat... inte ens Dan. Men efter att jag var med på radio så vet jag att såna som känner mig läser, utan att medge det. Jag tycker det är drygt med smygläsning. Svärmor är den enda som faktiskt kommenterar irl så fort hon läst. haha. Men som tidigare talare säger, man har ju inget att skämmas för, man skriver det man tycker och tänker och är intresserad av. Har någon problem med vad du skriver så är det ju aboslut inte ditt problem, utan deras! Ingen tvingar dem att läsa.
Jag har också mina svårigheter, hur mycket vill jag egentligen avslöja... men allt vad man skriver är ju personligt, det kommer ju från mig, ur mitt huvud. Mina barn/make vill helst inte vara med, med bilder osv. så därför finns de inte :(
Vissa av mina kompisar undrar jättemycket hur jag vågar lägga ut så mycket privatsaker i the worldwidewebb, men de har aldrig bloggat, de vet inte....
Jeg er litt ambvivalent, så som du... Men jeg tenker også at det som gjør mest inntrykk i bloggverdenen er det man skriver som kommer fra hjertet, som er en selv. Så jeg kommer nok gradvis å bli mer personlig, men det kan man jo teste litt etter litt. Eller hur?
Skicka en kommentar