Dag 11 - Mitt första minne

är från när jag var i 6-års åldern och cyklade nerför vägen utanför radhuset där vi bodde och av någon underlig anledning fick jag till det, att jag inte bara skulle släppa styret utan också stå upp på cykeln, vilket såklart bara kunde gå på ett sätt... en vurpa utan dess like... så nästa minnesbild är när jag kvicknar till på grannfruns soffa, med skrubbsår och blod lite här och var på kroppen. Ja man kan väl säga som så att jag inte har stått upp och släppt styret någon mer gång efter det.